De övre och nedre tänderna bedövas med olika metoder
Vid bedövning av tänderna i den övre käken bedövas endast de tänder som ska behandlas. Detta är möjligt eftersom tändernas nerver löper alldeles längs benets yta. Vid bedövning av tänderna i den nedre käken måste man bedöva hela käkhalvan. Nedre käkens nerv bedövas bakom kindtänderna, eftersom nerven på alla andra ställen i den nedre käken ligger för djupt inne i käkbenet. Den nedre käkens bedövning kallas nervblockering. Vid nervblockering påverkar bedövningen hela den nedre käkhalva som ska behandlas. Bedövningen påverkar delvis också tungan och läppen.
Ytbedövning
Vid ytbedövning är bedövningsmedlet antingen en gel eller en spray. Speciellt hos små barn kan metoden användas för att avlägsna smärtan av bedövningssprutan. Ytbedövning kan vid behov också användas före den egentliga bedövningen med spruta.
Bedövningens biverkningar
Bedövningsmedlen som används inom tandvård orsakar sällan biverkningar. Allergiska reaktioner kan förekomma. Bedövningsmedlen innehåller sulfiter som drar samman blodkärlen. I vården av patienter som är allergiska mot sulfiter kan man använda ett sulfitfritt bedövningsmedel.
Hos patienter med tandläkarskräck kan bedövningen orsaka spänningar, svaghet och till och med svimning. Det är bra att diskutera rädslorna på förhand med tandläkaren.
